En bro

There was a bridge in my heart to the mountain of sun

burn, burn, burning sun

There was a bridge in my mind to the valley of fun

yearn, yearn, yearning for fun

There was a bridge in me and I was ready to run

turn, turn, turning to run

There was a bridge in me all built and done

My heart set on fire, mind yearning for fun

I ran, I fell and now the bridge I shun

I'm learn, learn, learning, one day my fears will be none

and even myself my glory will stun

Utmaning 18

Fyll i och brodera ut luckorna!

(Person) hade planerat att (...) men råkade (.....) och blev tvungen att (....). (Samma person) fick oväntad hjälp av (...) och kunde (...). Konsekvensen blev (...). Samtidigt (...). Till slut (...)

Persson hade planerat att ha ett gubbdeckrace men råkade snubbla över tusen nålar och hade därmed svårt att värva deltagare.

Persson fick oväntad hjälp av Kamel kullarna, ett motorcykelgäng som hänger nere i parken vars kullar ser ut som kamelpucklar. Dessa hjälpte honom att konstruera ett par styltor som fästs runt knäna så att han kan gå fast än han har tusen nålar i fötterna. Konsekvensen blev att han på ett mycket guppigt och ostadigt sätt kunde leta reda på deltagarna och starta racet.

Samtidigt i en annan del av Sydostasien hade tjugo fransmän pannkakskalas.

Till slut satte racet igång och deltagarna, en medelålders kontorsråtta, en rödhårig gravt överviktig busschaufför och Persson, låg på mage vid backens topp. De hade alla tre ålat sig i bildäck av varierande storlek. På tre knuffade deras bedårande hjälpredor ned dem för backen. Kontorsråttan i täten men snart får den överviktiga busschauffören upp farten. Busschauffören ramar honom av banan ned i en sidogränd där ett färgsprakande kattgäng tar hand om honom.

Busschaufförens alltför höga fart tvingar honom att köra in i väggen istället för att följa den snäva kurvan. Väggen krossas och på andra sidan tar en förvånad och olaglig skomakarfabrikspersonalstyrka emot honom och han blir diskvalificerad.

Persson närmar sig kurvan, åskådarna fruktar ett slut inte helt olikt busschaufförens. Längre ned och fortare och fortare går det. Publiken håller andan och just som de tror att hoppet är ute slår Perssons styltor i en lyktstolpe vilket får honom att vändas just rätt för att följa den ödesdigra kurvan. Publiken andas ut och ser Persson försvinna runt nästa hörn. Så vitt resten av världen vet så rullar han längs världens alla vägar än idag. Kanske en dag når han det sydostasiatiska pannkakskalaset. Vem vet?